Tillgänglighet i Sitevision: vad som sitter i mallen och vad redaktören styr

Sitevision är publiceringsverktyget bakom en stor del av Sveriges kommunwebbar och intranät. Plattformen har bra stöd för tillgänglighet, men stödet hjälper bara om det används. De flesta brister som finns på en Sitevision-webbplats beror inte på Sitevision i sig, utan på hur mallar, moduler och innehåll har satts ihop.

Den här guiden delar upp arbetet i två delar: det som sitter i mallen och rättas en gång, och det som redaktörerna styr varje dag.

Två sorters brister

När en kommunwebb mäts syns ofta samma mönster. Vissa brister finns på varje sida, eftersom de sitter i sidhuvud, meny, sidfot eller i en mall som används överallt. Andra finns bara på enstaka sidor, eftersom de beror på hur en redaktör har skrivit eller lagt in innehåll.

Skillnaden är viktig. En brist i mallen rättas en gång av den som förvaltar webbplatsen, ofta en Sitevision-partner, och försvinner då från alla sidor. En brist i innehållet måste rättas där den finns, och förebyggas genom att redaktörerna vet hur de ska göra.

Det som sitter i mallen

Det här är de vanligaste mallbristerna på Sitevision-webbplatser. De rättas i design, tema eller mallar, inte av den enskilda redaktören.

Färger med för låg kontrast. Profilfärger som fungerar i en logotyp fungerar inte alltid som textfärg. Grå text i sidfoten, ljusa länkfärger och vit text på ljusa knappar är vanliga exempel. Kravet är en kontrast på minst 4,5:1 för vanlig text och 3:1 för stor text och för gränssnittskomponenter.

Fokusmarkering som saknas eller är svag. Den som navigerar med tangentbord måste kunna se var fokus är. Många teman tar bort webbläsarens fokusram utan att ersätta den.

Menyknappar som inte berättar om de är öppna. En mobilmeny ska tala om för skärmläsaren om den är öppen eller stängd. Det görs med attributet aria-expanded, som ska uppdateras när menyn öppnas.

Länkar som bara skiljs ut med färg. Om länkar i brödtext varken är understrukna eller markerade på annat sätt än med färg, syns de inte för den som har nedsatt färgseende.

Sidans språk. Sidan ska ha rätt språk angivet i koden. Det sköts normalt i Sitevision, men bör kontrolleras på undersajter och i egna mallar.

Sökfältet och andra formulär i sidhuvudet. Fält utan etikett och knappar utan läsbar text är vanliga, särskilt när en knapp bara består av en ikon.

Cookiebanner och andra tillägg. Banners, chattar, kartor och inbäddade moduler från tredje part kan skapa brister på varje sida. De omfattas av lagen när kommunen har valt och betalar för dem.

Det som redaktören styr

De här bristerna uppstår i det dagliga arbetet och rättas i innehållet.

Alternativtexter. Bilder som bär information behöver en text som beskriver vad bilden visar i sitt sammanhang. Dekorativa bilder ska lämnas utan alternativtext. Sitevision har fält för alternativtext i bildarkivet och vid infogning. Ett filnamn eller ordet "bild" är ingen alternativtext.

Rubriker i rätt ordning. Använd rubriknivåerna för struktur, inte för utseende. Sidan har en huvudrubrik, därefter underrubriker i ordning utan att hoppa över nivåer. Fet text i ett stycke är ingen rubrik.

Länktexter som säger vart de leder. "Läs mer" och "Klicka här" säger ingenting när en skärmläsare listar sidans länkar. Skriv "Läs mer om skolval" eller gör själva ämnet till länk.

Tabeller. Använd tabeller för tabelldata, inte för layout, och ange rubrikrad.

Text i bilder. Affischer, inbjudningar och scheman som publiceras som bild är otillgängliga för den som inte ser. Lägg texten i sidan och använd bilden som komplement.

Andra språk. När ett stycke är skrivet på ett annat språk än sidan i övrigt ska det markeras, så att skärmläsaren byter uttal.

Dokument. PDF:er som laddas upp i Sitevision följer inte automatiskt kraven. Se guiden om PDF:er och DOS-lagen.

Sitevisions egna verktyg

Sitevision har en tillgänglighetspanel under webbplatsens inställningar. Där kan förvaltaren slå på utökat tillgänglighetsstöd, låta Sitevision kontrollera koden vid publicering och köra tillgänglighetstester automatiskt eller på begäran. Kontrollerna omfattar bland annat rubrikstruktur, alternativtexter, tabeller och föråldrade kodattribut, och rapporterna kan skickas till utsedda mottagare. Panelen kräver behörighet att hantera webbplatsens inställningar.

Använd den. Den fångar en del av de vanligaste redaktörsfelen innan de publiceras. Den ersätter däremot inte en mätning av hela webbplatsen, eftersom mallar, moduler från tredje part och e-tjänster som ligger utanför Sitevision inte syns där.

Så organiserar ni arbetet

Gör en mallgenomgång först. Mät ett urval sidor av varje sidtyp: startsida, nyhetssida, informationssida, kontaktsida, söksida och eventuella e-tjänstingångar. Brister som finns på alla sidtyper sitter nästan säkert i mallen. Lämna dem till den som förvaltar temat, med WCAG-kriterium och exempel på var bristen syns.

Ge redaktörerna en kort lathund. Fem punkter räcker långt: alternativtext, rubriker, länktexter, inga bilder med text och tillgängliga dokument. Lägg lathunden där redaktörerna redan arbetar, till exempel på intranätet.

Följ upp per redaktör eller förvaltning. När mallen är rättad blir innehållsbristerna tydligare. Då går det att se vilka delar av webbplatsen som behöver stöd, och att ge återkoppling till rätt person.

Mät igen efter varje större ändring. Nya moduler, nya teman och uppgraderingar kan introducera nya brister. En löpande mätning upptäcker dem innan de hunnit spridas.

Sammanfattning

Sitevision ger bra förutsättningar för en tillgänglig webbplats, men ansvaret delas mellan den som bygger mallen och den som skriver innehållet. Rätta mallbristerna först, eftersom de finns på varje sida. Ge sedan redaktörerna enkla regler och verktyg. Sitevisions tillgänglighetspanel är ett bra stöd i vardagen, och en extern mätning visar helheten, inklusive det som ligger utanför plattformen.

Allmenta mäter Sitevision-webbplatser per sidtyp och visar vilka brister som sitter i mallen och vilka som sitter i innehållet, med kodförslag för båda.