Vad Digg tittar på vid tillsyn, och hur processen går till

Myndigheten för digital förvaltning, Digg, är tillsynsmyndighet för DOS-lagen. För de flesta kommuner är tillsynen något man hört talas om men inte varit med om. Den här guiden beskriver hur den går till, vad Digg tittar på och vad som händer efter en granskning.

Tre vägar in i tillsynen

Digg kan granska en kommuns digitala service på tre sätt.

Förenklad övervakning. Digg granskar ett stort antal webbplatser med automatiska verktyg och kompletterande kontroller. 2025 skickade Digg ut 425 granskningsprotokoll från den förenklade övervakningen, med särskilt fokus på kommuner och bostadsbolag. 2026 års automatiska granskning startade i april och gäller omkring 400 webbplatser, med fokus på skolor och regioner.

Ingående övervakning. Ett mindre antal webbplatser och appar granskas grundligt, med manuella tester mot kraven. 2025 gällde det 17 webbplatser och 9 appar. Resultaten publiceras på Diggs webbplats med en bristpoäng per tjänst.

Anmälningar. Den som stöter på ett hinder och inte får hjälp av kommunen kan anmäla till Digg. Digg tog emot 175 anmälningar 2025, jämfört med 146 året innan. En anmälan kan leda till att Digg öppnar ett tillsynsärende.

Vad Digg tittar på

Granskningen utgår från samma krav som lagen ställer, alltså EN 301 549 och i praktiken WCAG 2.1 nivå AA. Några områden återkommer i Diggs protokoll och beslut.

Webbplatsens innehåll och funktion. Digg testar ett urval sidor och flöden mot kriterierna. Det gäller till exempel kontrast, alternativtexter, rubrikstruktur, tangentbordsnavigering, fokusmarkering, formulär och felmeddelanden.

E-tjänster och inloggade flöden. En stor del av de tjänster som granskats ingående är e-tjänster, skolplattformar, bokningssystem och appar. Det är ofta där bristerna är störst och där invånaren har minst alternativ.

Tillgänglighetsredogörelsen. Digg kontrollerar att den finns, att den går att hitta, att den innehåller det som föreskrifterna kräver och att den stämmer med verkligheten. En redogörelse som inte speglar de faktiska bristerna är i sig en anmärkning.

Kontaktvägen. Digg kan kontrollera att det finns ett fungerande sätt att meddela brister och att det i sig är tillgängligt.

Hur ansvaret är fördelat. Att en tjänst levereras av en extern leverantör förändrar inte ansvaret. Digg har i flera ärenden slagit fast att den offentliga aktören ansvarar för tjänster den köper in.

Bristpoängen

I den ingående övervakningen får varje granskad tjänst en bristpoäng, där högre betyder fler eller allvarligare brister. Digg delar in resultaten i grönt (0 till 9), gult (10 till 79) och rött (80 eller mer). Poängen publiceras med organisationens namn. Resultaten från 2025 publicerades i januari 2026.

Så går en ingående granskning till

Processen följer i regel samma steg.

1. Avisering. Digg meddelar organisationen att tjänsten ska granskas.
2. Granskning. Själva granskningen tar ungefär sex till sju veckor.
3. Granskningsprotokoll. Organisationen får protokollet och möjlighet att yttra sig.
4. Beslut. Beslutet kommer i regel inom 20 till 25 veckor från start. Det vanligaste utfallet är ett påpekande: Digg konstaterar bristerna och förväntar sig att de åtgärdas, men ställer inget formellt krav.
5. Omgranskning. Digg kan granska samma tjänst igen några månader senare.
6. Föreläggande. Finns bristerna kvar kan Digg förelägga organisationen att åtgärda dem inom en viss tid.
7. Vite. Ett föreläggande kan förenas med vite. Vite kan inte riktas mot statliga myndigheter, men väl mot kommuner och kommunala bolag.

2025 ledde den ingående tillsynen till 26 påpekanden och 2 vitesförelägganden. Vite är alltså ovanligt, och det kommer först efter flera steg där organisationen haft möjlighet att rätta.

Vad ett beslut kan se ut som

Ett påpekande som Digg lämnade i juni 2026 till en privat vårdgivare är ett bra exempel på hur Digg resonerar. Digg krävde att samtliga delar av tjänsten skulle åtgärdas, även ett mörkt läge som inte fungerade. Invändningen om att anpassningen var oskäligt betungande avvisades. Redogörelsen bedömdes vara bristfällig. Någon tidsfrist sattes inte, men bristerna skulle åtgärdas så snart som möjligt, och Digg förbehöll sig rätten att öppna ett nytt ärende.

Så förbereder ni er

Ni behöver inte vänta på en avisering för att vara förberedda. De här fyra sakerna ger mest.

Känn till nuläget. Mät webbplatsen och de viktigaste e-tjänsterna så att ni vet vilka brister som finns innan någon annan hittar dem. En automatisk mätning ger snabbt en bild av de maskinellt upptäckbara bristerna. Komplettera med manuella tester av de viktigaste flödena.

Håll redogörelsen i takt med verkligheten. Den är det första Digg läser. Om den är aktuell, konkret och ärlig har ni redan visat att ni har koll.

Ha en plan med datum. Om Digg frågar vad ni gör åt bristerna är en prioriterad åtgärdsplan det bästa svaret. Den visar att bristerna är kända och att de hanteras.

Samla ansvaret. Utse en person som tar emot en eventuell avisering, samlar underlag från förvaltningar och leverantörer och håller i svaret. Ett yttrande ska lämnas inom en viss tid, och det går fortare om det redan finns en kontaktväg till leverantörerna.

Om ni redan fått ett påpekande

Använd tiden fram till en eventuell omgranskning. Gå igenom protokollet punkt för punkt, prioritera de brister som påverkar flest användare och dokumentera vad som är rättat. Uppdatera redogörelsen så att den speglar läget efter rättningarna. Om delar av tjänsten ligger hos en leverantör: gör en skriftlig beställning med datum, så att ni kan visa vad som är beställt och när.

Sammanfattning

Diggs tillsyn bygger på dialog och på att organisationen får chansen att rätta. Det som avgör hur ett ärende slutar är i regel inte hur många brister som fanns från början, utan om de åtgärdas. En kommun som mäter löpande, har en aktuell redogörelse och en plan med datum står väl rustad.

Allmenta tar fram underlag som kan användas i ett yttrande till Digg: brister per WCAG-kriterium, kodförslag och en uppföljande mätning efter rättning.