Tillgänglighetsredogörelsen är den sida på kommunens webbplats som oftast läses av Digg, av journalister och av invånare som stött på ett hinder. Den är också den del av DOS-lagen som är enklast att göra rätt. Ändå är det här många kommuner får påpekanden. Den här guiden går igenom vad som ska finnas med och hur du skriver så att texten stämmer med verkligheten.
Vad redogörelsen ska innehålla
Digg har i sina föreskrifter (MDFFS 2019:2) angett vad en redogörelse ska innehålla. Den ska ange:
- namnet på den offentliga aktören och på den digitala servicen
- om servicen är helt, delvis eller inte förenlig med kraven
- en detaljerad, fullständig och tydlig förteckning över innehåll som inte är tillgängligt, och varför
- vilka tillgängliga alternativ som finns till det otillgängliga innehållet
- när bedömningen gjordes och när redogörelsen senast uppdaterades
- hur bedömningen gjordes, till exempel egen granskning eller granskning av extern part
- hur besökaren meddelar brister eller begär ut innehåll i tillgänglig form
- en länk till Diggs anmälningsfunktion
- motivering om ni åberopar undantaget för oskäligt betungande anpassning
Digg har färdiga mallar i Word för webbplatser och appar, på svenska och engelska. Börja gärna där. Mallen ger strukturen, men innehållet måste ni ta fram själva.
Välj rätt förenlighetsnivå
De tre nivåerna betyder olika saker och ska väljas utifrån vad ni faktiskt vet.
Helt förenlig betyder att alla krav är uppfyllda. Det kräver en fullständig granskning, både automatisk och manuell, och i praktiken är det få större kommunwebbar som kan belägga det.
Delvis förenlig betyder att det mesta fungerar men att det finns kända brister. Det är den vanligaste och oftast den mest ärliga nivån.
Inte förenlig betyder att huvuddelen av innehållet inte uppfyller kraven.
Att skriva "delvis förenlig" är inget misslyckande. Det som ger problem är när nivån inte stämmer med förteckningen, till exempel "helt förenlig" på en webbplats där en automatisk mätning hittar hundratals kontrastfel.
De vanligaste misstagen
Förteckningen är för allmän. "Vissa bilder kan sakna alternativtext" uppfyller inte kravet på en detaljerad förteckning. Digg vill kunna se vad som inte fungerar, var det finns och vilket krav det gäller.
Datumen är gamla. En redogörelse som senast uppdaterades 2021 säger i praktiken att ingen har tittat sedan dess. Digg rekommenderar att den ses över minst en gång om året, och oftare om webbplatsen ändras ofta.
Löften som passerat. "Bristerna åtgärdas under 2024" är en mening som åldras illa. Skriv hellre en plan med datum som ni uppdaterar, eller ta bort datum som redan passerat.
Ansvaret skjuts till leverantören. Att skriva att en e-tjänst "ligger utanför kommunens kontroll" håller inte. Kommunen ansvarar för service den köper in. Skriv i stället vad som är beställt från leverantören och när det ska vara klart.
Metoden saknas. Om det inte framgår hur bedömningen gjordes går det inte att avgöra hur mycket den är värd. Ange om ni använt automatiska verktyg, manuell granskning, test med skärmläsare eller extern granskning.
Redogörelsen är svår att hitta. Den ska nås från alla sidor, i praktiken via en länk i sidfoten. Den får inte ligga bakom inloggning.
Kontaktvägen fungerar inte. Ett formulär som i sig inte går att använda med tangentbord, eller en e-postadress som ingen läser, uppfyller inte kravet. Testa kontaktvägen själv.
Så skriver du förteckningen
Förteckningen är redogörelsens kärna. En bra rad svarar på fyra frågor: vad är det för brist, var finns den, vilket krav gäller den och vad gör ni åt den.
Ett exempel på en rad som inte räcker:
Delar av webbplatsen har för låg kontrast.
Ett exempel på en rad som håller:
Grå text i sidfoten och i datumraden på nyhetssidor har för låg kontrast mot bakgrunden (WCAG 1.4.3). Färgen byts i webbplatsens mall under kvartal 4 2026.
Gruppera gärna bristerna efter typ eller efter del av webbplatsen, så blir förteckningen läsbar även när den är lång. Skilj på brister i mallen, som finns på alla sidor, och brister i enskilt innehåll.
Tänk också på dokumenten. Om det finns PDF:er som inte är tillgängliga ska det framgå, liksom hur en besökare kan få innehållet i annan form.
Oskäligt betungande anpassning
Undantaget kan användas, men det kräver en bedömning som går att visa upp. Digg utgår från att lagens krav normalt inte är oskäliga. Bedömningen ska väga organisationens storlek och resurser mot nyttan för personer med funktionsnedsättning.
I praktiken håller undantaget sällan för en kommun. Digg har i ett beslut 2026 avvisat invändningen om oskäligt betungande anpassning för en privat vårdgivare, och kommuner har i regel större resurser. Om ni ändå åberopar undantaget ska motiveringen stå i redogörelsen, tillsammans med vilka alternativ som finns.
En redogörelse per tjänst
Varje webbplats, app och e-tjänst som omfattas behöver en egen redogörelse eller ett eget avsnitt. En gemensam redogörelse för kommunens huvudwebb räcker inte för bokningssystemet, skolplattformen eller turistsajten. Det är vanligt att e-tjänster från leverantörer saknar redogörelse helt, eller att den bara finns på leverantörens egen webbplats.
Håll den aktuell
Bestäm när redogörelsen ska ses över och vem som gör det. Några tillfällen som bör leda till en uppdatering:
- efter varje större rättningsomgång
- när en ny webbplats, e-tjänst eller mall lanseras
- när ni får in synpunkter som visar på nya brister
- minst en gång om året
Om ni mäter webbplatsen löpande har ni redan underlaget. Då handlar uppdateringen om att flytta in det aktuella läget i texten.
Sammanfattning
En redogörelse som håller är konkret, daterad och ärlig. Den säger vad som inte fungerar, var det finns och vad som görs åt det. Den är lätt att hitta, och kontaktvägen fungerar. Det är inte svårare än så, men det kräver att någon äger uppgiften och att texten uppdateras när webbplatsen ändras.
Allmentas mätning ger en förteckning per brist med WCAG-kriterium och plats, som kan användas som underlag när redogörelsen skrivs och uppdateras.